Född: 2010-07-06

Kön: Hingst

Färg: ?

Ras: Frisisk sporthäst

Info om Thunder: Thunders mamma var helsvart och hade vunnit VM i hoppning år 2000, och hans pappa var en riktigt fin grå avelshane. Ägarna ville så gärna ha ett sto, något att kunna skryta om för färgen och att det skulle bli ett avelssto.
Men till deras stora besvikelse så blev det ändå en hingst, men han kunde väl vara avelshane?

Tiden gick, och ägarna kände att han blev allt vildare. Det gick inte att borsta honom, ingenting. Hans man hängde ner i stora tovor, men Thunder var lycklig, han ska vara fri!

När han inte var hanterbar så bestämde dem sig för att skicka honom till slakt, om då ingen ville ta över ägandet. Just när allt var som sämst, och Thunder var på väg att åka så trädde en man med namnet Ferdinand fram. Han ville köpa hästen, men dock för ett billigt pris. Självklart gick de med på det.
Thunder skulle säljas vidare, men Ferdinand visste exakt vart han skulle gå. Hästarnas ö, Jovik!

Direkt när jag såg honom så fastnade min blick, men inte slutade jag gå. Det slutade med att jag snubblade över en pall och landade i en ganska djup vattenpöl.
Men Thunder var underbar, jag bara kunde inte låta någon annan köpa honom! Trots sin toviga man och svans så såg jag hans skönhet.
Jag sa till Ferdinand att jag ville köpa den vackra Andalusern. Han nickade, tittade på mig förskräckt och sa "Var försiktig, han kan vara farlig i fel händer. Är du säker på vad du ger dig in i?"

Thunder följde med mig hem på momangen.
Jag märkte att han var vild, men han utmanade mig inte direkt. Vi skulle rida ut en vacker dag, och allt gick perfekt. Tills han började testa mig. Han bockade av mig säkert 4 gånger innan jag blev riktigt arg, då satte jag mig bestämt i sadeln, skänklade i kort galopp och plockade åt mig tyglarna.

Det tyckte han verkligen inte om, han blev rasande! En sista gång lyckades han bocka av mig, men denna gång slog jag mig ordentligt, en uteritt slutade med att jag fick en hjärnskakning. Thunder togs ifrån mig, min familj vägrade låta honom skada mig ännu mer. Han skickades återigen tillbaka till Ferdinand...

Dagarna gick, och Ferdinand märkte någonting konsigt på Thunder. Han va inte sig själv, så deppig på något sett. Han slutade tillslut äta, och då ringde han mig så jag fick komma. Han verkade inte må bra, men kollade nyfiket på mig direkt när jag kom.
"Jag säljer honom till dig, han har valt dig" säger Ferdinand, och Thunder var återigen i min ägo. Han slutade testa, var världens gulligaste häst i världen!