Det jag hatar mest med min skola är maten, som transporterats från ett annat ställe till skolan och inte direkt är på topp. Jordig potatis, hårig soppa... usch är allt jag säger.

Men det jag verkligen inte står ut med är köttet, till exempel biff eller kalopps. Jag som är en riktig djurvän har aldrig tyckt om att äta kött, bara som mindre barn. 

Men det stannade av vid 10-årsåldern någonting, jag börjde bara tycka att det smakade blä. 

Jag slutade äta lax ett tag, tycker fortfarande inte om det alls. 

Min äldre syster som älskar allt vad kött har och göra med hoppar högt när vi har det hemma, och jag tar istället inget av det vid maten.

Jag väger alldeles för lite men är på väg upp, men gör jag rätt? Känns det verkligen rätt?

 

Har aldrig själv varit förtjust i tanken av kött. Uppfödd, gödd, slaktad och serverad på en tallrik. Ett försvarslöst djur som bara kan vänta på döden. 

I min skola finns saker för allergiker, som t.ex. laktosfria grejer för mig då jag är laktosintolerant, men inte vegetariskt. Vi har först och främst inga med den religionen eller någon vegetarian på den lilla skolan, så jag antar att det inte är tänkbart. Vi är ju bara snäppet över 100 elever.

 

När man även hör allt djurplågeri, allt de får lida igenom för att sedan dö för vår skull hjälper inte heller. Ofrivilligt, ett djur som aldrig riktigt har fått leva. 

Jag ska som tur är byta skola till hösten då jag börjar 7:an, och den skolan har runt 600 elever där många inte äter kött. 

Planerar att bli vegetarian så jag som person också mår bra, inte bara försöker ta sig runt det. Jag tror att jag kommer må så mycket bättre när jag inte känner att djur dör för att jag ska äta, förhoppningsvis.